Jag trodde aldrig att jag skulle hitta någon som du. Någon som står ut med mig fast jag är ett sådant totalt nervvrak då och då, eller ganska ofta. Någon som faktiskt säger till mig att jag ibland är världens bitch. Någon som jag kan prata med om nästan allt. Någon som alltid gör mig glad utan att egentligen göra något speciellt. Någon som får mig att skratta. Någon som är så totalt olik mig men ändå passar mig så bra. Någon som vill hålla om mig hela natten. Någon som har världens mjukaste läppar och världens mjukaste händer. Någon som jag måste stå på tå för att pussa. Någon som alltid finns där. Någon som jag kan ringa bara för att prata om absolut ingenting i en evighet, fast jag egentligen hatar att prata i telefon. Någon som alltid håller mig i handen vart vi än är. Någon som jag saknar direkt efter att vi sagt hejdå. Någon som får det att pirra i min mage. Någon som får mig att bli världens känslotönt som skriver ett sånt här blogginlägg. Någon som gör mig så fantastiskt lycklig.